Tisdag

Måsar alltså.
När jag bodde i Karlstad var det ett gäng som byggde bo på taket mittemot. När ungarna var stora nog att trilla ner på marken (för att sedan inte kunna ta sig upp på några månader) brukade de chilla i rabatten framför mitt hus vilket betydde total livsfara för oss icke-måsar. Man fick springa lite och lirka in sig via cykelrummet. Besvärligt. En kväll gick jag och J på en romantisk promenad, eller så, iallfall verkade läget ganska lugnt tills en mås dök upp och började cirkla runt mitt huvud. Jag var helt övertalad om att han skulle bajsa på mig. "Det är en fågel, Maya", Sa Johan "Tror du att han kommer bajsa på dig med flit?" "Eh, ja?" svarade jag och det var precis vad han gjorde. Sen blev det hetsjakt. Måsen lockade på hela Kvarnbergsligan (tror att den är värst när det gäller måsar) och började jaga oss. True story! Vi sprang som tokar, gömde oss i diverse garage och bakgårdar. Nere vid järnvägen trodde vi att vi var safe etills vi nästan trampade ihjäl ett par måsbarn. Då var det bara att springa igen. Har haft lite svårt för måsar sen dess. Och nu står en på min balkong och väcker mig varje morgon.

--

Jag har ju letat lite efter det ultimata träningspasset. Det där passet som ger en blodsmak i munnen och träningsvärk i en månad. Har icke haft någon större framgång so far så ikväll testade jag boxercise. Borde vara jobbigt, tänkte jag.

Kom till gymmet i god tid. Kikade lite på damera som dansade streetdance i hopp om att L eller J skulle vara där, när någon viskar "Next week you will be in there" i mitt öra. Lite chockad vänder jag mig om och står öga mot öga med en steroid-pumpad snubbe i army oufit. Combatkänger, hela kittet. Han ser väl min förvirring och upprepar vad han sagt och blinkar menande med ena ögat. Obehag.

Sätter mig ner och väntar på att klassen ska börja, kollar in mina träningskamrater. Några halv-chubby killar, några hel-chubby tjejer och några snubbar som ser ut som de varit med ett tag. Den sortens kille som släpar runt på en boxningssäck bara för att. Iallafall, ett, tu, tre dyker armykillen upp. Jag anar oråd och visst är det han som ska leda klassen! Fuck, tänker jag, jag kommer att dö.

Som om det inte räckte med att killen är en steroidsnubbe i armyoutfit visar det sig att han är skotte vilket betyder att jag inte fattar ett skit av vad han säger. Han kollar på mig och ser ut att tänka "Här har vi en klen tjej (mind you, jag är inte minsta tjejen i stan men jämfört med resten av klassen såg jag ganska klen ut), hon kommer inte överleva en kvart" Jag tittade tillbaka, ville stoppa in en baksnus, blotta en söndertatuerad arm och spänna mina biceps. Men eftersom jag inte snusar baksnus, har extremt otatuerade armar och iofs ganska saftiga biceps men inte tillräckligt saftiga för att impa på den här snubben, fick jag ge 110% (hatar det uttrycket). Och fyfan vad jag ägde! Runt om mig föll folk som furor och snackade om att vilja spy medan jag ville skrika "Is this all you got? HUH??" och lyfta upp armyfreaket i luften och bolla lite med honom. Det gjorde jag inte. Men inte fan dog jag. Hulken har en okänd dotter och det är jag! Nejmen det är skojigt att vara vansinnigt tävlingsinriktad och ha en extrem adrenalinrush.

Måndag

Det finns många konstiga saker man kan vakna av en måndag morgon. Att en mås står och knackar på balkongdörren är bara en av dem.

--

Måsen hälsade på på eftermiddagen också. "Pick, pick" sa han.

Några andra som hälsade på eftermiddagen var mina föräldrar. Det var fint. Jag grät faktiskt lite. En skvätt. Som jag försökte dölja för att inte genera alla andra som fick bevittna det känslosamma mötet. Sönt att ha dem här iallafall, även om det snurrar till Svengelskan ännu mer.

De hade med sig lite spännande grejer. T ex Bob hunds nya och Marit Bergmans första. Jag blev vansinnigt nostalgisk en kväll och kände att just den skivan med Marit Bergman skulle få mig att trippa loss rejält down memorylane. Sist jag lyssnade på den skivan var jag inte alls gammal. Var kanske.. 15? Iallafall var det sommar och hemma hos Emma och folk som tjuvrökte i fönstret (inte jag givetvis kära föräldrar) och Ralph Lauren parfym. Det var en fin tid.

Söndag

Och vilken söndag sen! Vaknade i fina Hove, åt lite frukost för att sedan spatsera i väg för att köpa dags- och korsordstidningar och sedan traska ner till stranden. Där spenderades mången, lat timma. Lite lunch inne i Hove och sen tillbaka till playan. Begav mig hemmåt för att möta upp L och hennes syster Matilda som kommit på besök. Möcke, möcke trevligt, som min bror hade sagt. Yttligare värmlandsbesök imorgon då min fina mamma och pappa beräknas anlända till Brighton. Jippie! Bra fint att leva. Solbrännan är också ganska fin. Känns märkligt att ha fått lika mycket färg i april som man vanligtvis lyckas arbeta fram i juni.

Lördag

Vakna tidigt. Innan barnen t o m. Mycket stillsams dag igår. Många timmar i solen, lite halvledig men fixade timmarna runt teatime galant. Jag är ju ganska bra på det här. Barnvaktade Max helt själv också. Vansinnitg läskigt men det gick också bra. Heja heja!
Ryktet går att mina päron rör sig neråt kontinenten för att komma på besök. Känns sjukt bra. Det sägs även att min bror är husvakt i värmland. Lite avis, vill också klappa katten och hugga ved. Eller nej, inte hugga ved - ett jävla otyg, men skog! Värmland! Fina, fina huset! Åh.

Men det är lördag i vilket fall vilket innebär det Fruktade Dubbelpasset som inte är så fruktat längre och dubbelpass har blivit vardag så det är ju ingen deal egentligen. Vad gör den här lördagen speciell då? L är i London. Lämnat mig ensam och uttråkad. Livet i Brighton är inte detsamma utan henne. Lyckligtvis tycker J synd om mig och tar med mig på bio. "Let the right one in" ska vi se. Tror att han behöver lite svensk kultur.

Vad jag skulle behöva är Monki. Varför finns inte Monki i Brighton? Förstår inte! Slutat handla på american apparel, för dyrt och för dålig kvalle. Behave har fina, svenska grejer - acne, minimarket, cheap monday (eller heter det bara Monday nu?) etc men dyrt. Dyrt hemma också men här, ujuj vilka överpriser. H&M vansinnigt trist utbud. Top shop bra men för busy. Orkar inte köa 3 timmar för att prova ett plagg. Har tappat geisten. Faktum kvarstår att jag huserar med en hoper obrukbara kläder! Måste inhandla mer säsongsvänliga kläder. Helst idag.

---
Vad tänkte jag med när jag fick för mig att flytta till Malmö, slog det mig helt plötsligt. Skånska kinnor skrämmer mig ju från vettet! De skrämmer mig mer än hav, hajar, valar, stora båtar och ormar. Eller inte riktigt kanske men det är i samma liga. Att flytta till Malmö är lika obehagligt, för mig, som att flytta till en marin forskningsstation. Lika bra att arbetsproverna hamnade i Tyskland.

--
Tar tillbaka det jag sa om att flytta till Malmö. Inte hälften så skrämmande som att flytta till marin forskningsstation.

--

Balkong häng igen. Vansinnigt uttråkad utan Linnea. Trött. Ska bli ganska skönt att toffla ikväll. Säger väl det mesta om hur jag känner mig. Riktigt jobbigt humör när man är för trött för att göra någonting men för rastlös för att inte sysselsätta sig.

Även lite oroad över hur det här landet påverkar mig. När jag kom hit blev jag genast väldigt blek och lite, lite rödhårig. Sen försvann det men fick massa fräknar istället. Vilket är bra. Har även fått ett behov av att gå på typ gudstjänst. Mycket, mycket märkligt. Varje gång jag går förbi en kryka för jag lust att hoppa in och bara sitta där. Dags att åka hem kanske? Men det är fint väder iallafall. Och om fyra veckor åker jag till Grekland. Måste få upp shoppinggeisten tills dess och inhandla sommarkläder. Jeans och min brors gamla tröjor will do no good där nere.

(Till alla släktingar som varit upprörda över oförmågan att kunna kommentera kan jag nu meddela att det borde vara fritt fram! Vill ni ha något sagt, feel free to do it)

...

Det här med titlar vet jag inte om jag är så het på så jag tror att jag struntar i dem. Faktiskt.

Vaknade inte halv 5, mycket skönt. Gick upp kl 6 i stället och sprang. Äckligt jobbigt var det. Men ganska mysigt. Världens mest hjulbenta, knyckiga gubbe var ute och sprang med sin hund. Eller om det var hunden som sprang med honom, svårt att avgöra. De var ganska knyckiga båda två. Fina.

Sista modellsittningen. Kommer att sakna dem. Trevligt gäng tanter det där.

Skattjakt på stranden med barn. Jag ägde. Fanns det schyssta grejer på stranden som man kunde göra skolprojektstatyer med kan du ge dig fan på att jag hittade dem! Jag borde bli skattjagare.

Försökt reda ut massa, massa skolsökningsstrul och oro över arbetsprover som antagligen har hamnat i Tyskland och aldrig kommer att komma till rätta. Eller så. Känns olustigt som fan men antagligen löser det sig. Det är skönt att ha världens bästa föräldrar iallafall. Finns säkert folk som tror att deras päron gör sig förtjänta av den titlen men ni har fel! Jag lovar!

Mönster!

Även inatt vaknade jag upp vid halv 5-snåret. Men det gjorde inte så mycket. Helt ok. Genomfört en dag full av aktiviteter, hängt ut med barn i 5 timmar, vilket verkar vara min gräns. Efter det går allt åt helvete, I tell you. Nu är jag sjukt trött. Beyond trött. Vad gör man då, sover? Vilar iaf? Kanske läser en bok? Nej! Man går på dubbelpass! Jippie! Vilket antagligen kommer resultera i hyperaktivitet när det väl är dags att gå och lägga sig. Så kan det gå.

Det snackas om Sverige reuinion i Brighton om inte alls för länge, känns onekligen ganska bra. Ryktet går även om en stundande Greklandstripp, det känns också fint. Och päron kommer det också HURRA HURRA HURRA!

Vargtimmen!

Klockan 04:30 vaknade jag med en gnagande oro. Jag behövde inte ens kolla på klockan för att förstå vad det handlade om - den fruktade Vargtimmen! Några våningar över mig hörde jag Max gråta och tänkte "Då är vi iallafall två, min vän". Sen låg jag där, vände och vred mig. Oroade mig för pengar och tunnelbanor i Grekland. Nollbudgeterade mitt liv och gick i genom mina prylar i jakt på något att sälja. Kom inte fram till något. Somnade igen klockan 6 för att stiga upp en timme senare, trött som fan och helt oförmögen att inte tappa allt i golvet eller gå in i alla vassa kanter som finns. Men! Sen tittade jag ut. Såg solen, blommorna och de gröna träden. Och vad spelar det då för roll att man missat en timmes sömn eller två? Tog ena ungen under armen och hängde ut i parken tills hon började skolan. Jag är en snäll au pair.

Idag blir det iallafall balkonghäng i linne och bahbahbah-shorts. Hemlängtan? Nej

Spindel

I England tänker man ju att man ska vara någotsånär trygg när det gäller äckeldjur som t ex ormar och spindlar men ICKE! Fram tills idag har jag varit ganska ok med spindlar. Jag gillar dem inte men klarar iaf av att kolla på dem, tillskillnad från ormar. Men så idag, när jag helt oskyldig travade hem från gymmet så jag något stort, jävligt rött päckel kräla över vägen. ISCH! Jag är förstörd för livet. Kan man ens säga så på svenska? Skitsamma! Iallfall känns det som spindeljäveln kryper runt på hela mig nu och jag kommer aldrig kunna slappna av igen.

--

Nu har jag spenderat alldeles för mycket tid på att kolla på roliga djur. Det finns ju ganska mycket roliga djur i Australien. (Appropå spindlar eller? eh) Så kanske ska jag skippa pluggandet och dra till Australien istället? Fast jag ska ju till Madagaskar ju. Madagaskar är sjukt mycket coolare än Australien och Lemurer slår alla roliga djur i Australien. Eller? Inte säker. Först Madagaskar, sen Australien? Pengar eller? Äh, kollar läget på Grekland först, fiskar lite krabbor och lever Robinsonliv med Elina så får vi se hur peppad jag är efter det.

Finska fyllon

Att dubbelpassa räckte inte. Tanken att lägga mig ner och dö slog mig inte ens. Sjukt värd yoga också. Ledaren var den sortens kvinna som gör att man verkligen vill hålla på med yoga i hopp om att åldras så väl som henne. Ujuj. Kanske ska köra trippelpass nästa gång. Är det ens hälsosamt? Antagligen inte.

L och jag skippade parkhänget och masade oss in till stan. Svenskt blev det! Inhandlade shitloads med djungelvrål, brunsås och blåbärssoppa, snackade lite svenska med, vad jag antar var, ägarinnan. Sen vidare till Northen Lights, en skandinavisk restaurang som jag hade föreställt mig som ganska fancy men som onekligen såg ganska rough ut. Typ pub i norrland/finland. Att det satt otalet finska fyllon och skränade utanför hjälpte ju till. Men men, in gick vi, beställde en Lapin Kulta och svenska köttbullar och väntade. Lyssnade på när finnarna pratade engelska med finsk accent, lät ganska mysigt. Svor gjorde de också. Gillart. Och sen kom maten och OJ! Fina fisken var det! Alltså verkligen. Hade förväntat oss ikeaköttbullar alt. uppvärmda färdigrätter från findus men icke. Här snackar vi bra mat alltså. All cred till dom. Är man homesick i Brighton eller bara har tröttnat på fish and chips rekommenderas Northen Lights varmt.
Att köpa vita tygskor för ca 24 pix på primark är också helt ok.

Fast träningsvärken börjar komma smygandes här. Herrejävlar. Kanske ska plåga mig jälv lite och lyssna på Stockholmssången bara för att det är söndag och för att man ska ha olust på söndagar. Eller så duschar jag, tar på mig min sjukt gröna kjol och skippar i väg till Georges barnkalas?

Dubbelpassa

Att dubbelpassa är ju grejen! Ett pass är helt enkelt inte nog. Dock kommer det blir sjukt mycket hårdare idag. Jag fruktar det lite faktiskt. Risken finns att jag kommer dö. Kommer jag lyckas ta mig till Georges födelsedagsfirning imorgon? Och, viktigare ändå, kommer jag klara att ta mig ut ikväll? Eller kommer jag bli sängliggandes med liniment? Vi kan bara vänta och se.

ANNARS RÅ! Det är gråmulet här idag, lite olustigt eftersom det planerades parkhäng med diverse aktiviteter såsom fotboll och badminton. Men det kan fortfarande spricka upp! Så länge man lever finns det hopp! Spricker det inte upp blir det ändrin i planerna. Kanske blir det en tripp in till stan för att hitta den ultimata födelsedagspresenten till George. Kanske köpa lite proviant från den svenska hyllan i det trevliga caféet? Kanske fika på det trevliga caféet?

ABBA skivan har ju varit försvunnen här ett tag. Det anklagades hejvilt om att någon skulle ha gömt den/slängt den. Mest anklagades jag, vilket är helt befängt, ABBA var ju mina allierade i kampen mot barnen. Eller i kampen att få ungarna att göra som jag ville. Anyhow, jag är ju inte den som tjurar i onödan och att ABBA bliv hittad i Tom Waits fodralet är kanske inget som stryker mig från listan med misstänkta men det är ju kul att den har kommit till rätta. Så länge inte jag behöver vara med på yttligare abbashower.

Nu är det minsann inte länge tills helvetet brakar lös! PEPPA PEPPA PEPPA! Vad jobbigt det blir om det är tidernas tråkigaste pass. Då kommer jag få massa överskottenergi och gå L på nerverna.

Karusellveteran

Återigen fann jag mig själv på The Brighton Pier. I ett svagt ögonblick hade jag lovat att ta med kidsen dit och äta sockarvadd om de betedde sig. Skulle väl inte påstå att de har betett sig men det är påsklov och piren är en ganska bra ställe att underhålla dom på. Plus att vi var fyra vuxan på 5 barn, bra ekvation. Iallafall lallade vi runt där ett tag. Solen sken, barnen var glada och det doftade lite Arvika och Märten. Tagna av stunden gav jag och L oss upp i "The crazy mouse". Jag hade dödsångest ett tag. Bergochdalbane likande skapelse fast den snurrar runt plus att den låg vid havet, kommer aldrig gå väl. Men! Den va faktiskt crap, som vi skulle ha sagt här i England. Inte ens behagligt obehaglig. Efter det stolpskottet la vi våra surt förvärvade pengar på ett säkert kort nämligen twister. Och det var ju roligt! L blev lite mosad dock och jag sträckte min högerarm åt helvete men på det hela stora var det kul! Superkul!

Lite dol har skickats i väg till Arvika också för att senare hamna i Malmö. Kändes som en mix av Jan Lööf, Stina Wirsén, Mia Högelin och Cecilia Torudd. Och Lite Lasse Åberg. Känns inte alls bra, inte alls. Eller Stina Wirsén har jag ju inga problem med och inte Mia Högelin heller men vadfan. Vad är det med mig? Kollat lite på Göteborg som alternativ. Jag hatar Göteborg. Men klarar jag av att jobba som au pair trots att jag verkligen inte gillar kids (mina barn är iof helt ok) borde jag klara att plugga i Göteborg. Eller? Jag vet fan inte.

Pea "Strängen" Bärjed 22 år

Linnea fyllde år. Och det firade vi så klart. ut på stan bar det med Morbror, J och T. Och Way Fun. Sjukt bra namn. Och visst var det way fun. Bra stad. Bra snubbar. Bra liv.

3 månaders dagen firades med total utklassning i MIG och p4 radiosporten. Hockey var ju något jag inte alls var särskilt förtjust i när jag bodde i Sverige, men så här, med några månaders distans, måste jag säga att det kändes ganska viktigt att följa skiten. Märklig form av hemlängtan, antar jag. En annan sak jag jag sällan uppskattade i Sverige var att höra Håkan Hellström på radio. Man slutar aldrig förvånas.

Imorgon ska det dubbelpassas på gymmet, ska bli spännande att se huruvida jag överlever och om jag kommer kunna genomföra påskfrukost/äggjakt/familjedol på söndag. Det är ett hårt liv.

Låt den rätte komma in visas på Dukes of york också, det är lite roligt. Givetvis supportar vi våra rötter och tar oss en kik.

Det kom ett gäng Lofötter också. Kändes skönt att ha lite familj runt sig, så skönt att jag gick med på att åka bergochdal-bana. Jag åker inte bergochdalbana. Icke. Speciellt inte om skiten ligger vid havet. Men, men det gick bra. Ingen dog och nu kan jag checka av det fårn min "saker att göra innan jag dör" - lista. Finns dock folk som hävdar att bergochdalbanan på Birghton Pier inte räknas, att den är för lite. Bullshit, tycker jag. Den har en loop. Den ligger vid havet. Den räknas.

Svordommar är ju ganska intressant också. Både jag och L har upptäckt att vårt ordförråd när det gäller svordommar har blivit sjukt mycket grövre. Varken hon eller jag har aldrig varit den sortens tjej som dragit säg för att svära men nu har det kommit till en helt ny nivå. "Jävlaskithorafan" är en ramsa som brukas ganska ofta. Kanske kan det bero på att vi inte svär på engelska, att vi måste kompencera. Who knows.

3 månader

Idag har jag vistats i Brighton i 3 månader. Ujuj, vad tiden går. Mars gick så fort att jag inte ens kan göra en lista på saker jag har lärt mig. Eller så har jag inte lärt mig något? Jag kan hacka paprika. Jag har blivit lite, lite bättre på engelska och det börjar låta aningens mer brittiskt. Och det är ju bra. Jag har blivit riktigt, riktigt peppad på att börja plugga igen. Sjukt peppad! Så peppad att det ligger teckningar över hela golvet. Jag har avslutat min pilates kurs. Pilates var inte alls vad jag trodde att det skulle vara. Har jag lärt mig. Ehm. Jag vet vilka två grenar Karolina klüft valde att fokusera på hellre än 7 kamp. jag vet att stadsdelen Bronx är uppkallad efter en svensk. Jag kan baka grymma brownies! Ungefär så. Självinsikter då? Jag är inte en köpstopps människa. Och jag gillar fortfarande inte barn. Klart att jag hyser någon form av positiv känsla för "mina" barn och Linneas barn är också ganska ok (kanske för att ett av dom har en crush på mig, kan man charma en 4 åring kan man charma vem som helst) men generellt så är inte barn min grej. Jag har det inte i mig! Men det är OK! Alla måste inte gilla barn!

Nu vill jag bara att dimman ska lätta så vi kan ha en chill eftermiddag i parken och sedan fira dom här 3 månaderna.

Paket!

Jag fick påskpaket idag från världens finaste mamma och pappa! Hurrahurra, sa jag och linnea när vi packade upp ett M.I.G! Vi har suktat efter ett frågesportsspel i mången dag. Suktat så mycket att vi gav oss på ett engelskt tp från 84 men det var banne mig inte lätt. Sjukt svårt, tillochmed. En natt för länge, läng sen blev jag lite styv i korken när det gällde frågesportsspel pågrundav en total utklassning av en, för mig, överlägsen person i både ålder och förstånd. "Det här är sjukt svårt" sa han " So be it!" svarade jag och ägde. Det var en fin stund i mitt liv. I allafall, sen dess har jag fått för mig att jag är allmänbildad och klok men flertalat gånger har jag blivit bevisad motsatsen. Äasch, jag tappade tråden. MIGet verkar ganska svårt iaf men det ska bli fint att sätta sina kunskaper på prov igen. T ex i en park i solen till kanske helgen ska de sättas på prov.

Jag gillar verkligen inte Lasse Lind. Jag tycker nog att det är rätt åt han att kablarna går sönder för honom på p3 live session. Jag måste nog sluta lyssna på p3 live session tillochmed.